Charlotte Emlind Vahul, innovationsrådgivare Chalmers Innovationskontor. Foto: Johan Bodell

Nya vägar att nyttiggöra forskning

IMP-projektet fokuserar på att skapa förutsättningar för att den kunskap och de resultat som skapas inom svensk forskning ska nå ut och få genomslag i samhället.

Ambitionen är ge forskare olika möjligheter till att nyttiggöra sin forskning. 16 svenska lärosäten, SISP och PRV ingår i IMP-projektet. Inom projektet, som är Vinnova-finansierat, samverkar flera lärosäten för att tillsammans implementera gemensamma arbetssätt för att ta kunskap vidare och ge nytta till andra i samhället. För SLU:s del utvärderas just nu metoder och modeller i pilotprojektet KliMat-spelet, som är ett spännande och aktuellt samverkansprojekt mellan SLU och Högskolan i Skövde.

Avgörande att hantera kunskapstillgång rätt
Charlotte Emlind Vahul, innovationsrådgivare Chalmers Innovationskontor leder IMP-projektet. Hon ser projektet som en möjlighet för landets lärosäten att utveckla metoder och arbetssätt för att identifiera delar i forskningen som har ett värde för andra och kan bidra i samhällsutvecklingen.

- Fokus i projektet ligger på kunskapstillgångar som har potential att skapa nytta i samhället. Det handlar om metoder, om resultat och om hur kunskap och forskningsresultat används. Det handlar också om hur kunskapstillgången ska hanteras. Metoden som IMP-projektet bygger sitt arbete på har utvecklats av professor Ulf Petrusson vid Göteborgsuniversitet, berättar Charlotte Emlind Vahul, projektledare IMP-projektet.

Att ha kontroll på kunskapstillgångarna i ett projekt och ha en strategi för hur dessa ska hanteras för att göra nytta är avgörande för att skapa mer värde från forskning. Något som nu testas i det pågående pilotprojektet KliMatspelet.

Pilotprojekt testar ny arbetsmodell
- När det gäller KliMatspelet, som är ett interaktivt dataspel för gymnasieelever om klimatet som SLU driver tillsammans med Högskolan i Skövde, använder vi metoden för att besvara frågor som till exempel vem har rätt att använda insamlad data, hur kan och bör insamlad statistik göras användbar, vem som har rätt att ta del av och använda fakta och vad eller vilken fakta ska inte göras tillgänglig och därmed inte ingå i spelet. En annan frågeställning är hur gränssnitten bör byggas och vilket ansvar som gäller för nyttiggörandet av materialet, förklarar Charlotte.

Metoden innehåller en rad kritiska frågor som behöver ställas i ett projekt samtidigt som det är en arbetsmetod och en checklista för ett forskningsprojekt så att det kan identifiera sina kunskapstillgångar. Metoden är också ett användbart verktyg för innovationsrådgivare.

- Med frågor som vad består kunskapen av, vilka funktioner finns, vem har skapat vad och vem har rätt till nyttan fungerar metoden också som en checklista inför möten med investerare eller möjliga samarbetspartners. Och för forskargruppen är det bra att tidigt göra en analys, se vad man skapat, fundera på vad man vill ge till andra alternativt behålla själv. Det är också ett bra sätt att få koll på vem som har gjort vad i forskarteamet och tidigt skapa ett bra utgångsläge framåt, säger Charlotte.

Framtida samhällsutmaningar kräver ny kunskap
Men, listor och metoder i all ära, den viktigaste frågan är kanske ändå – vad vill forskargruppen uppnå? Hur vill man gå vidare och skapa värde?

- Samhället har en förväntan på oss att få ta del av kunskap. Det vi försöker hitta är lämpliga vägar att nyttiggöra forskning och de kunskapstillgångar som finns. Det vi hoppas på är att utarbeta en arbetsmetod som gör att mer kunskap kan nyttiggöras. I det arbetet är det viktigt att förstå vad forskarna skapar och vem som har rätt till kunskapen, vem som får använda den och vilka som får göra vad med kunskapen. SLU Holding har en avgörande betydelse för arbetet på SLU och är en naturlig partner för forskarna på universitetet att ”kroka arm tillsammans med i jobbet”, säger Charlotte Emlind Vahul, projektledare IMP-projektet och innovationsrådgivare på Chalmers Innovationskontor.

Christer Frånlund, innovationsrådgivare SLU Holding håller med.

- Värdet av ett forskningsprojekts kunskap om sina intellektuella tillgångar, egna eller andras, befintliga eller blivande kan inte nog poängteras. Vi på SLU Holding är redo att bidra med vår erfarenhet, men viktigast nu är att SLU och övriga lärosäten tar täten i det spännande och viktiga jobbet som väntar för att kunskapstillgångar ska nå ut och få genomslag i samhället, säger Christer.

IMP-projektet pågår året ut. Erfarenheter och resultat från projektet som till exempel case-studier från särskilda forskningsprojekt, exempel på tillämpning av teorierna, verktyg att arbeta med, resultat från projektet, erfarenhetsutbyte med mera, kommer att presenteras på en digital plattform.


Vill du veta mer om IMP-projektet?

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., projektledare IMP-projektet.

Christer Frånlund, innovationsrådgivare på SLU Holding och medverkande i IMP-projektet.

Läs mer om KliMatspelet - SLU:s pilotprojekt inom IMP-samarbetet

Läs mer om IMP-projektet här

 

Dela:

 © SLU Holding AB •     Ulls väg 29c, 756 51 Uppsala •  Phone: 018 - 67 25 35