Dagens moderator, Oleksiy Guzhva, forskare vid SLU inom veterinärmedicin med specialisering mot ny teknologisk utveckling för lantbruket. Foto: Mats Wiktorsson, fri för publicering i redaktionella sammanhang.

Det digitala djuret III - Så kan digitaliseringen bidra till ökad djurvälfärd

Sensorer, drönare, GPS, robotar och olika system kommer inte att ersätta tillsyn av djur men de kommer att kunna samla in stora mängder data för att skapa beslutsunderlag som kan öka djurvälfärden. Det kommer dock fortfarande att krävas ”djuröga” och kompetens hos djurskötare.


Se filmen från seminiariet Det digitala djuret III.

Djurvälfärd och arbetsmiljö var det bärande temat för seminariet om Det digitala djuret - del III som genomfördes i Skara under SLU:s populärvetenskapliga Smedjevecka. Några slutsatser var att digitaliseringen drar till sig nya kompetenser och tankesätt, vilket är utvecklande för de gröna näringarna. För att klara utmaningarna förknippat med digitaliseringen behövs en ökad teknikförståelse hos intressenterna i de gröna näringarna, mer samarbete över gränser och ökad möjlighet att dela data som bidrar till att förenkla djurhållningen för lantbrukarna.

Teknikens för- och nackdelar

- Användning av ny teknik genererar en enorm informationsmängd. För att förstå datan och göra det bättre för djuren behövs enkla lösningar och en kontinuerlig dialog mellan industri, akademi och lantbrukare, säger Oleksiy Guzhva, forskare vid SLU inom veterinärmedicin med specialisering mot ny teknologisk utveckling för lantbruket.

Lotta Berg, SLU, professor på institutionen för husdjurens miljö och ordförande i det Vetenskapliga rådet för djurskydd menade att tekniken har fördelar till exempel att man kan identifiera och lokalisera djur, övervaka dem och utnyttja mark bättre.

- Tid kan också frigöras och hälsoproblem hos djuren upptäckas tidigare. Nackdelarna handlar om olika djurvälfärdsrisker t ex att tekniken inte fungerar tillfredsställande, så att djuren inte får den tillsyn de behöver och att djuren kan få skavsår av sensor- eller GPS-halsband, berättade Lotta.

Christina Lundström, forskare och projektkoordinator inom Råd.Nu – Kompetenscentrum för rådgivning redogjorde för flera rapporter om hur mjölkrobotar förändrar arbetsmiljön för lantbrukarna.

SLU Götala nöt- och lammköttsforskning
Delar av forskning från framtidsprojekten som finansieras i samverkan mellan VGR och SLU presenterades.

- Götala erbjuder goda möjligheter för teknikföretag som vill validera nya digitala produkter inom nöt- och lammköttsproduktion på såväl stall som bete, säger Anna Hessle, docent och samordningsansvarig på Götala.

Doktorand Niclas Högberg, SLU, visade exempel på hur han undersökt olika tekniker för att påvisa parasitförekomst hos betesdjur.

–Beteendeförändringar vid ohälsa ser olika ut för olika djurslag och för olika sjukdomar. Därför behöver teknik valideras och olika algoritmer skapas beroende på i vilket sammanhang de ska användas.säger Niclas Högberg. 

Smarta savanner

Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik vid Linköpings universitet, tog med åhörarna till Kenya och beskrev projektet Smarta savanner. Från början var det ett sätt att med digital teknik varna för tjuvskyttar och därmed skapa en säkrare miljö för svarta noshörningar och parkpersonal. Senare kom fler aspekter av djurvälfärd in då man bland annat kunde följa djuren och deras intag av vätska och föda.

-Den här tekniken skulle kunna användas också på svenska lantbruksdjur, säger Fredrik Gustafsson,

Produkter och tjänster

Ett antal företag gav sin syn på hur deras produkter och tjänster bidrar till ökad djurvälfärd. Lelys vd , Joakim Mattsson, beskrev resan från ett renodlat mjölkrobotföretag till att numera arbeta i team runt en lantbrukare för att hjälpa till med dennes problem vid digitaliseringen av mjölkproduktionen.

Startup-företaget Svarta räven med Erik Öhlund och Viktor Andersson från Hökerum presenterade sin affärsidé som handlar om hur positionering av djur skapar grund för trygg rådgivning till djurägare – en tanke som Eric burit med sig sen sin tid i svenska orienteringslandslaget då samma typ av algoritmer användes för att följa orienteringslöparna i terrängen.

Linus Jernbom, vd på Videquus, leder ett startup-företag som har utvecklat en intelligent övervakningskamera, så att hästägare kan få full koll på sina djur. Hencols grundare Henrik Österlund gav en inblick i hur de arbetar med automatisk vägning och digital integration för att knyta ihop data från olika system för att ge beslutsunderlag till lantbrukaren. Silje Eftang från Norska NoFence använder GPS-teknik och skapar virtuella stängsel lämpliga när djur rör sig över stora ytor – något som idag inte är tillåtet i Sverige.


Fakta

Detta var det tredje seminariet i temaserien Det digitala djuret. Det hölls på Viking Genetics och SLU Götala Nöt- och lammköttsforskning utanför Skara den 25:e september 2019. De cirka 100 deltagarna representerade lantbruk, akademi, industri och startups inom digitalisering.

Bakom temaserien Det digitala djuret står SLU Holding, SLU och Agroväst. Seminarierna sker inom ramen för flera olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Organisationerna inom SLU-campusområdet i Skara lyfter aktuella frågor som rör digitalisering kopplat till animalieproduktion. Fokus är att öka teknisk kompetens och forskning inom djurhållning, köttkvalitet, hälsa och djurvälfärd.

Smedjeveckan är ett återkommande populärvetenskapligt arrangemang vid SLU i Skara, alltid sista veckan i september.


Presskontakter:

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., SLU Holding Skara,  0722-096603

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., Gröna Möten, 0703-105360

 

Dela:

 © SLU Holding AB •     Almas allé 7, 756 51 Uppsala •  Telefon: 018 - 67 25 35