Fokus på Det digitala djuret

Digital teknik används sedan flera år inom jordbrukssektorn. Utvecklingen är snabb och från att i första hand ha använts i ventilation, utfodring och djurmiljö är tekniken nu på väg in i djuren via microchip och sensorer.

Digital teknik används sedan flera år inom jordbrukssektorn. Utvecklingen är snabb och från att i första hand ha använts i ventilation, utfodring och djurmiljö är tekniken nu på väg in i djuren via microchip och sensorer.

För att lyfta frågorna kring digitalisering och djurvälfärd, ta del av teknikutveckling och forskning arrangerar organisationerna inom SLU Campusområdet i Skara seminarieserien Det Digitala Djuret. Under våren genomfördes det första seminariet som samlade mer än 70 lantbrukare, forskare, rådgivare, företag och uppfinnare i Gothia Science Park i Skövde. När seminarieserien Det digitala djuret premiärstartade var intresset stort direkt från start att diskutera med andra i branschen, ta del av produktnyheter och aktuell forskning, nätverka och skapa nya kontakter.

Snabb teknikdriven utveckling
Dagens första talare, Helena Silvander, vd Tillväxtbolaget för Sveriges Lantbrukare konstaterade att den snabba och omfattande teknikutvecklingen inom lantbruket inneburet stora förändringar. En utveckling där den enskilda bonden gått från råvaruleverantör med stor manuell arbetsinsats till en verksamhet med stora investeringar i ny teknik och nya byggnader, förnyade produktionsmetoder samt nya långtgående regelverk för miljö och djurhälsa.

- Ett exempel som visar på de stora förändringarna är hur korna mjölkas. Från uppbunden mjölkning där korna stod i sina bås och mjölkades på fasta tider till dagens teknik med mjölkningsrobotar och mjölkningskaruseller där korna själva bestämmer när de vill mjölkas. Förr noterades den informationen man hade om varje ko på griffeltavlan ovanför båset. Idag tas ett mjölkprov vid mjölkningstillfället som ger information om flera olika parametrar som påverkar djurets hälsostatus, mjölkvalitet och mycket mer.

Nya utmaningar kräver samverkan
Inför framtiden ser Helena ännu större utmaningar. Dels handlar det om att driva verksamheten optimalt, hitta medarbetare som vill arbeta i verksamheten och med hjälp av digitalteknik få beslutsunderlag att agera på för att utveckla verksamheten på bästa sätt. En annan utmaning är konsumentperspektivet, att vara transparent och tydlig med hur tekniken används och på vilket sätt den bidrar till bättre djurvälfärd.

Att samverka och utbyta erfarenheter och kunskap om ny teknik var ett annat av Helenas råd för att lyckas. Något som också fick stor plats under seminariet där en rad innovationer presenterades med koppling till nöt-och lammköttsproduktion från Eurotier Hannover 2018, världens största mässa för animalieproduktion.

Digitala nyheter från Eurotier 2018
Helt klart är att mycket är på gång. Både när det gäller ny teknik och nya lösningar för att ge användaren bättre översikt av insamlad information och leverera mätdata att agera på. Flera av nyheterna handlade om mätningar som görs genom att fästa sensorer och taggar på djuren för att optimera produktionsstyrning och hälsokontroll. Även lösningar för övervakning och positionering inne och ute presenterades. Bland annat en idé för artificiell beteskontroll utomhus. Även brunstkontroll och fler möjligheter att i förväg få information om när kalvningen närmar sig och viktkontroll för att optimera slakttid fanns med bland nyheterna. En ny möjlighet att analysera foder, nya tekniker för kameraövervakning inomhus, nya tekniker för viktkontroll och även sensorer nersänkta i mjölktanken och sensorer i kons mage presenterades liksom nya möjligheter att via mjölkningsroboten ta mjölkprover.

Mäter tekniken det man vill mäta
Listan på innovationer från Eurotier 2018 tillsammans med teknik och lösningar från andra projekt är imponerande. Anna Hessle, forskare SLU Skara, ser positivt på utvecklingen men tillägger att det är viktigt att tekniken valideras. Något som hon menar är forskarnas uppgift. För att utgöra ett reellt stöd behöver tekniken fungera i det sammanhang där den ska användas. Övervakning av djurvälfärd i stora besättningar är viktigt. Med ny teknik kan man tidigt se avvikelser och få beslutsunderlag för att veta vad som behöver göras och när det ska göras. Med väl fungerande digital teknik kan man få viktig information, men för att göra rätt åtgärd behöver beslutsunderlaget vara korrekt.

Ultraljud hjälpmedel för kvalitetsbedömning
Ett annat område där forskning pågår är ultraljudsscanning av levande djur. Under seminariet presenterade Cecilia Lindahl, RISE Uppsala ett pågående projekt där man ställer frågan vilken nytta tekniken kan bidra med. Projektet handlar om mätning av marmorering på levande nötkreatur.

Marmorering eller som det egentligen heter intramuskulärt fett i djurets muskulatur är en bra indikator på köttets sensoriska kvalitet. Marmorerat kött upplevs mörare och smakar bättre. Ultraljudsscanning är helt ofarligt för djuret och det finns ett värde att bedöma marmorering på enskilda individer i en djurbesättning för att optimera utfodring och slakttidpunkter. Inom ramen för projektet scannar man både bruks- och avelsdjursbesättningar och bedömer marmoreringen innan slakt och gör en jämförelse av slaktkroppen efter slakt.

Anders H Karlsson, professor i köttvetenskap vid SLU Skara, är positiv till marmoreringsprojektet och lyfter också fram hyperspektralteknik som tidigare använts i projekt inom kött- och mejeriområdet.

- Jag tror att det är viktigt att utveckla tekniker för att klassificera och bedöma slaktkroppen. Marmorerat kött är efterfrågat av svenska krogar i toppskiktet. Tekniken gör det möjligt att leverera och få betalt för extra fint kött. Tekniken gör det också möjligt att återkoppla till producenten som därmed både kan leverera och få betalt för kött som slakteriet kan sälja vidare till bra pris. Sverige kan producera bra kött. Köttkonsumtionen i Sverige är på väg ner men andelen svenskt kött ökar, säger Anders H Karlsson.

Efter korta workshops och bra diskussioner avslutades seminariet och man konstaterade att framtiden inte bara handlar om digital teknik. Ett gott djuröga är nödvändigt för att optimera och vidareutveckla svensk djurhållning långsiktigt och hållbart.

Se en kort film från seminariet https://www.facebook.com/SLUHolding/videos/783573185339194/

 

Dela:

 

 

 

 © SLU Holding AB •     Almas allé 7, 756 51 Uppsala •  Telefon: 018 - 67 25 35