Möt Mats Söderström – forskaren med satellitperspektiv på miljövänligare odling

Mats Söderström, docent och samverkanslektor på avdelningen för mark och miljö på SLU i Skara, är forskaren bakom CropSAT®. En digital tjänst för precisionsodling som ger förutsättningar för bättre skördar och mindre miljöpåverkan. En solig dag i Skara intervjuade vi Mats om hans innovationsresa.

CropSAT® är en digital tjänst för precisionsodling där satellitdata över olika odlingsfält görs tillgängligt på en webbplats, för att ge beslutsstöd för i första hand gödsling av höstvete, den jämte vårkorn största spannmålsgrödan i Sverige. På webbplatsen kan lantbrukaren ladda hem en bild över sitt fält till traktorns datorutrustning. Med hjälp av GPS och tekniken i traktorn styrs sedan traktorns gödselspridare med automatik så att varje del av marken på fältet får precis så mycket kväve som just den delen behöver.

Målet är att få till en hög kväveutnyttjandegrad så att man undviker att den kvävedel som inte tas upp av växterna läcker ut i miljön. På det sättet sparas klimatet och det ger även förutsättningar för en jämn och hög skörd.

Teknikutvecklingen gav rätt förutsättningar
Mats kommer ursprungligen från Västsverige och är i grunden geovetare. Han arbetade tidigt med GIS, geografiska informationssystem, som något förenklat kan beskrivas som digitala kartsystem. Genom olika projekt i början av 90-talet var Mats med i utvecklingen av precisionsodling där användningen av satellitdata var en naturlig del.

– Satellitdata har använts i olika forskningsprojekt under flera decennier, så i grunden var det inget nytt. I början tog det dock lång tid från det att satelliten passerade, vilket de gjorde ganska sällan, innan man fick tillgång till bilder – och varje enskild bild var mycket dyr, berättar Mats.

Men genom några viktiga politiska beslut i USA om att häva begräsningar i noggrannhet i GPS-systemet i början av 2000-talet, och även flera nya satelliter, gick utvecklingen raskt framåt. Snart kunde man få fram mer detaljerade bilder på ett mer kostnadseffektivt sätt, vilket förändrade förutsättningarna för att tillämpa satellitdata i praktiken.

Samarbete avgörande
2012 var tiden mogen för att skapa och testa en ny typ av rådgivningsmetod till lantbrukare. Många lantbrukare var då redan vana att hantera GPS och autostyrningsteknik för gödselspridare i sina traktorer. Tillsammans med Lantmännen, Hushållningssällskapet och Agroväst formade Mats och SLU ett nytt spännande projekt. Syftet var att ta fram ett skarpt digitalt system för rådgivning om varierad kvävetillförsel till höstvete. Efter mycket manuellt arbete med att bygga kartsystem och lägga in data kunde Mats och hans grupp konstatera att kvalitén i satellitdatan var bra, och att dataflödet från satellit till användare fungerade ganska bra. En utmaning var att hantera bilder som innehöll moln och att få till relevanta bilder, och att presentera informationen på ett enkelt och lättbegripligt sätt. Det senare löstes i samarbete med företaget DataVäxt AB som numera tagit över driften av CropSAT® och tillfört nya funktioner.

– CropSAT®-projektet visade att det gick att ta fram ett digitalt rådgivningssystem som lantbrukare tyckte var användbart. Vi insåg också att satellitbilderna över fälten fungerade bra för rådgivning även om de inte var dagsaktuella. Bilderna kunde vara upp till ett par veckor gamla och ändå vara användbara. Fortsatt forskning har visat att CropSAT går att använda i flera grödor och det finns en stor potential att utnyttja systemet för överföring av forskningsresultat till användning i praktiken, berättar Mats.

Innovation och drivkraft
Mats insåg ganska direkt att CropSAT® kunde bli en innovation när systemet testades skarpt första gången.

– Det var en kick att se att systemet snabbt fick användare och att det nu blivit en naturlig del i rådgivningen, det känns väldigt upplyftande, säger Mats.
Mats har alltid drivits av en önskan att kunna förbättra samhället genom ny kunskap och teknik och det här systemet kan komma att underlätta för många lantbrukare att förbättra sin odling och även gynna miljön. Den här sortens beslutsstödsystem växer fram snabbt i den alltmer digitala världen. CropSAT® har utmärkt sig genom att vara kostnadsfritt för användarna och väldigt enkelt att använda. Under 2018 har CropSAT® haft fler än 10000 användare i Skandinavien, samtidigt som systemet nu sprids vidare till övriga Europa.

SLU Holdings insats var värdefull
Relativt sent i projektet kom Mats och SLU Holding i kontakt med varandra.

– SLU Holding fick oss att inse vad som krävdes när CropSAT® skulle föras över till ett företag. De hjälpte oss att få till ett avtal vilket var ovärderligt. Jag hade aldrig orkat driva det arbetet. Vi fick även ett bra stöd i att ordna möten med inblandade parter och i kontakterna med SLU:s jurister, säger Mats.

Mats tips till andra som vill ta sin forskning till samhället
1. Om möjligt, tänk till ordentligt vid projektansökan och försök förstå hur forskningsresultatet kan användas när det är klart.
2. Involvera SLU Holding redan vid planeringsstadiet för att få deras syn på hur resultatet kan komma att användas.
3. Det är bra att även avsätta budgetmedel för att kunna arbeta med hur resultatet ska kunna tillämpas. Det stärker ansökan om medel också söks för att försöka förverkliga forskningsresultatet i praktiken.
På tal om att förverkliga, så håller Mats och hans avdelning nu på att köra igång nästa projekt, Laboratory for intelligent decision support systems (LADS). Ett projekt som stöds av bl a Västra Götalandsregionen, SLU och DataVäxt. Nya doktorander har rekryterats till projektet för att forska på området.

– Så nu är det full fart!, avslutar en glad Mats Söderström.

Dela:

 © SLU Holding AB •     Almas allé 7, 756 51 Uppsala •  Telefon: 018 - 67 25 35