Precisionsodling – för en mer hållbar växtodling

Vid SLU i Skara arbetar en forskargrupp gemensamt med forskningstemat precisionsodling. Kristin Piikki är en av forskarna i gruppen. Utmaningen är att bidra med beslutsunderlag som gör växtodling mer hållbar. Med modern teknik, information från öppna datakällor kompletterad med lokala mätdata och i nära samverkan med användarna tar gruppen stora steg framåt. Både nationellt och internationellt.


Pionjärarbete i Skara

Precisionsodling är något som forskarna vid SLU i Skara intresserat sig för de senaste 20 åren. Idag har intresset ökat markant och forskargruppen ses som pionjärer inom området. Tillsammans har de bidragit med kunskap, smarta applikationer och tekniska lösningar som gjort att beslutsunderlagen idag går att omsätta i praktiken.

- Vi ser ett tydligt ökat intresse hos lantbrukarna. Nu finns också teknik som gör det möjligt att enkelt variera givorna för att till exempel gödsla alla delar av ett fält optimalt. För att nå hållbar produktion är det avgörande att vi gör rätt på varje plats på fältet. Att göra rätt i medeltal räcker inte, säger Kristin.

Tillgång till markdata avgörande
En stor tillgång i precisionsodling är tillgången på markdata från stora öppna databaser. Information om markens egenskaper är ett värdefullt beslutsunderlag vid växtodling för att till exempel avgöra hur mycket man behöver kalka för att nå rätt ph-värde i marken. SLU:s forskare har utvecklat metoder för att komplettera globala eller nationella data med lokala mätningar och utvecklat webbapplikationer som gör det möjligt för lantbrukaren att ladda ner data till traktorn och med stöd av GPS-teknik styra givorna på fältets olika delar.

- Att ha rätt beslutsunderlag är avgörande. Min drivkraft är att vara med och bidra med data och kunskap som vi behöver för att odla hållbart.

Nära samverkan med användarna
För Kristin har miljöfrågorna alltid varit viktiga. Intresset för biologi tillsammans med en stark önskan om ett yrke som ger möjlighet att arbeta utomhus påverkade hennes yrkesval. Efter avklarad avhandling i biologi från Göteborgs universitet kontaktade Kristin SLU i Skara där hon idag forskar nära praktisk tillämpning och tidigt involverar och samarbetar med intressenter och användare.

- I forskargruppen har vi ett bra växelspel mellan forskning och växtodlingen. Vi samarbetar med myndigheter, rådgivare, företag, andra forskare och intresseorganisationer som till exempel Precisionsodling i Sverige. På det sättet får vi respons på den forskning vi gör från de som använder resultaten praktiskt och får nya idéer och önskemål som kan ta teknik och metoder vidare, säger Kristin. Vi driver även sedan något år tillbaka offentlig-privat samverkan genom forskningsmiljön Laboratory for intelligent agricultural decision support systems (LADS) tillsammans med Västra Götalandsregionen och Dataväxt AB. Vi hade god hjälp av SLU Holding för att få nödvändiga avtal på plats och köra igång verksamheten.

Internationellt arbete
Forskargruppen vid SLU Skara arbetar även i flera internationella projekt och samarbetar bland annat med CIAT, The International Center for Tropical Agriculture, i ett viktigt och spännande projekt. Med tekniken som forskarna utvecklat undersöks marken i Kenya och Etiopien främst med syfte öka och förbättra växtproduktionen i småskaliga odlingssystem men även för att minska kolhalten i atmosfären genom att binda den i jorden.

- Vi använder den teknik vi har utvecklat för markkartering för att se vilka områden som passar extra bra för att lagra mer kol. När kol lagras i marken blir jorden mer mullrik och bördigare. För de östafrikanska småbrukarna betyder det en möjlighet till större skördar. Med vårt underlag kan rådgivare i de båda länderna bidra med fakta och råd för att binda atmosfäriskt kol i marken som och för att få större skördar.

Samverkan med de som behöver kunskapen
För Kristin är det självklart att ta forskningen vidare till samhället och låta kunskapen fungera som underlag för mer hållbara beslut. Samarbetet med användarna som har nytta av kunskapen går som en röd tråd i Kristins och teamets arbete.

- Både grundforskning och tillämpad forskning behövs så klart men om man liksom vi vill att forskningen snabbt ska göra nytta är mitt tips till andra forskare att tidigt samverka med de som behöver kunskapen och ska använda den. Det ger många fördelar. Vi behöver få ut forskningsresultaten och göra dem användbara i praktiken. Det räcker inte att veta hur vi kan öka hållbarheten i vår livsmedelsproduktion, man måste även tillämpa kunskapen för att nå ökad hållbarhet.

 Värdefullt och viktigt med kontrakt
Kristins råd till forskare som vill gå vidare och utveckla sina idéer är också att i tidigt skede ta hjälp när det gäller frågor som man inte själv behärskar eller har kompetens inom.

- Framförallt är mitt råd att tidigt reglera hur samarbetet ska se ut genom att skriva ett kontrakt som tydligt visar, vem som gör vad, när projektet ska vara klart, vad var och en i projektet äger och hur mycket pengar som ska investeras i projektet. Forskare är inga experter på sådana här frågor men det är viktiga frågor. Därför är det viktigt att ta hjälp. Vi har kontaktat och fått hjälp av SLU Holding i flera projekt, säger Kristin Piikki, SLU Skara.

 

För mer information om precisionsodling och forskarteamet vid SLU Skara kontakta Kristin Piikki, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Läs mer om arbetet med beslutsstödsystem för hållbar växtodling.

Dela:

 © SLU Holding AB •     Almas allé 7, 756 51 Uppsala •  Telefon: 018 - 67 25 35