Mattias Eriksson foskar om matsvinn. Foto: Christer Frånlund

Minskat matsvinn med nytt mätverktyg

Mattias Erikssons forskning fokuserar på hur livsmedelssystemet kan bli mer hållbart genom minskat matsvinn. Även om det inte är ett tekniskt problem utan i grund och botten handlar om överkonsumtion är Mattias förhoppning att med en ny teknisk lösning ge storkök och restauranger ett verktyg som effektivt kan minska matsvinnet. Men det krävs mer. Problemet med matsvinn kräver politiskt ledarskap och en verklig vilja att lösa frågan.

Att det handlar om ett stort och komplext område råder ingen tvekan om. Livsmedelsbutiker kan ha ett matsvinn på 1 procent. Storkökens matsvinn ligger på en helt annan nivå. Så mycket som 10 - 30 procent av maten som tillagas äts inte upp. Att matsvinn är ett stort och viktigt problem avskräcker inte Mattias. Tvärtom. Svårigheterna och problemen ger inspiration.

Vi behöver bli överens om att det är ett problem
Mattias har forskat länge inom ämnet. Trots det känner han sig mer okunnig nu än när han började för åtta år sedan, då han trodde att det nog inte skulle bli så svårt att få folk att sluta kasta mat.

- Även om vi har långt kvar har det hänt mycket sedan 2010 när jag påbörjade min forskning vid SLU. Då handlade det framförallt om avfallshantering medan fokus nu mer har flyttat till att sälja ut och skänka bort överskottsmat. När jag började jobba med matsvinn trodde jag att det skulle vara en övergående trend och jag förutsåg att kulmen för intresset skulle komma runt 2012 för att sedan tonas ner. Men jag hade fel. Det blev tvärtom. Intresset för matsvinn bara växer. Kanske för att det är ett komplext och svårlöst problem som hänger tätt samman med problematiken med vår överkonsumtion, säger Mattias.

En del av problemet är att många inte ser sitt eget matsvinn som ett problem – ingen säger sig kasta mat. Om vi istället såg vårt eget ansvar för matsvinnet tror Mattias att viljan att söka lösningar skulle vara större.

- Ingen vill egentligen ha matsvinn men i förlängningen ger vår konsumtionsinriktade livsstil ett svinn när maten som inte går åt slängs bort för att vi har för mycket. Som konsumenter kan vi idag handla vilken mat vi vill i stort sett dygnet runt. Butikshyllorna är välfyllda och utbudet är stort. Maten är billig och vi kan handla lite extra för att ha hemma. Det här får konsekvenser i form av matsvinn.

Drivkraften är att lösa matsvinnet
Mattias ingår i flera forskningsprojekt med inriktning på hur olika åtgärder kan minska matsvinnet. Bland annat arbetar han i ett EU-projekt som handlar om strategier för effektivare avfallshantering i turiststäder där fokus ligger på att minska turisthotellens matsvinn. Ett annat aktuellt projekt handlar om att hitta och utvärdera åtgärder som minskar matsvinn i storkök och restauranger. För Mattias är det viktigt att forskningen kommer till nytta.

- Det handlar ytterst om att lösa problemet med matsvinn och därigenom bidra till att rädda världen. Vi forskare kan inte sitta och navelskåda vår egen forskning. Vi behöver hitta vägar ut i samhället för att ny kunskap ska bli tillgänglig och användas. Problemet är att vi ibland varken har tid eller kompetens att göra forskningen tillgänglig. Vi skriver vetenskapliga publikationer på engelska i internationella tidskrifter. Men vi når inte beslutsfattare eller svenska läsare den vägen. Vi behöver hjälp att göra komplexa budskap tillgängliga för fler.

Mätinstrument - första steget för att kunna agera
Mattias jobbar främst med mätningar av matsvinn och att analysera miljöpåverkan från olika avfallsminskande aktiviteter. Med den kunskapen som grund och vetskapen om storkökens stora matsvinn var startsträckan kort när han fick frågan om att hjälpa till med ett mätinstrument för enklare mätning och analys av matsvinnet i ett skolkök.

- Matsvinnet i storköken är ett problem som man har kommit mindre långt på vägen att lösa. Ofta pekar man på butikernas stora matsvinn. Men problemet ligger på en helt annan nivå i storköken. Mätproceduren idag är omständlig och det tar lång tid innan informationen återkopplas till personalen.

Tillsammans med några av sina tekniskt intresserade vänner började Mattias bygga en prototyp till ett instrument som snabbare kan återföra mätdata för feedback som går att agera på. Samtidigt föddes idén att starta ett företag, matomatic AB, för att nå ut med tjänsten till fler.

- Lösningen som vi utvecklade består av en våg som är kopplad till en dator. Maten vägs på väg till soptunnan och varje livsmedel som slängs mäts för sig. Informationen skickas sedan in på en webbsida för direkt feedback. Snabb återkoppling gör det möjligt att se var problemen sitter, se mönster för olika dagar och årstider och vilka måltider som är mer problematiska.

Effektivt verktyg i kampen att minska matsvinnet
Med mer information kan matsvinnet bli tydligare och åtgärder sättas in där det krävs. Det Mattias och matomatic AB kan erbjuda är en lösning som gör det lättare att bara köpa in och tillaga så mycket mat som faktiskt går åt. Den stora utmaningen är att få storkök att vilja använda mätverktyget.

- Det handlar om att ändra rutiner. För det krävs ledarskap och en vilja att lösa problemet med matsvinnet. Ute i skolorna är det vanligt att skapa rutiner för att eleverna inte skall ta mer mat än vad de äter upp. Av pedagogiska skäl är det viktigt att involvera eleverna i att bidra till minskat matsvinn, men de är inte det stora problemet. Problemet är att det köps in betydligt mer mat än vad som går åt. Med hjälp av matomatic AB:s mätinstrument går det att få bättre koll på hur mycket mat som behöver tillagas och därigenom kan man minska matsvinnet och inköpskostnaderna för matvaror rejält.

Med en investering från SLU Holding,finansiering från Vinnovas satsning på Innovativa startups och egna satsade medel har Matomatic fortsatt att utveckla sitt mätverktyg.

- Även om matsvinn inte är ett tekniskt problem men till viss del kan lösas med tekniska hjälpmedel återstår mycket arbete för att minska matsvinnet. När politiker och ansvariga väljer att ta tag i frågan kan vi erbjuda en bra lösning.

För bolaget handlar det nu också om att ställa om och arbeta mer med försäljning.

Att gå från utveckling till försäljning

- Nu går vi från utveckling till försäljning och behöver hjälp av rätt personer. Samarbetet med SLU Holding är viktigt och ger oss förhoppningsvis kunskap och legitimitet. Vi hoppas att fler storkök och restauranger vill investera för att minska matsvinnet, men också att fler forskare vill använda verktyget för att förenkla datainsamlingen vid matsvinnsmätningar.

Ett viktigt stöd i det fortsatta arbetet är det innovationssystem som finns kring universiteten i Uppsala.

– Vi går Uppsala Innovation Centres (UIC:s) affärsutvecklingsprogram, vilket ger oss bra möjligheter att utveckla vår affärsmodell. Det betyder mycket för oss.

För Mattias, som både är forskare och delägare i matomatic, är situationen lite komplicerad eftersom han har svårt att använda företagets produkter i forskningen utan att hamna i en jävsituation.

- Jag vill främst forska, men också arbeta med mätverktygen i min egen forskning och vara med och utveckla bolaget för att erbjuda fler som jobbar med matsvinn ett värdefullt mätinstrument. Trots problematiken runt detta tvekar han inte att rekommendera andra forskare att aktivt arbeta för att ta sin forskning ut i samhället.

Ibland behövs en ny förpackning för att forskningen ska nå ut och göra nytta
- Det räcker inte med att bara forska för att resultaten ska komma samhället och företag till nytta. Vår kunskap är värdefull men för att bli förstådd och tillgänglig i samhället behöver den förpackas på ett användbart sätt. Vägen dit är inte alltid enkel. Att vara involverad som delägare i ett bolag kan vara komplicerat. Men viktigt. Vi har alla ett ansvar att vara med och bidra om vi ska rädda världen.

Läs mer om Mattias Eriksson och hans forskning här.
Vill du veta mer om Matomatic och det nya mätverktyget? Läs mer här.

 © SLU Holding AB •     Almas allé 7, 756 51 Uppsala •  Telefon: 018 - 67 25 35